jag vill inte att du ska bli full 
och kyssa mig på halsen 
när du lutar dig fram för en sista 
omfamning 

jag vill inte behöva nicka och le 
när dina tänder visas igen 
dom som fick mig att falla på knä 
en vinter för länge sedan 

och det är samma upprepningar i mönstret 
samma misstag som begås 
men du talar inte samma språk nu 
som du gjorde då 

tvåtuseningenting 
då poeterna fortfarande sov 
då vi gjorde oss fina i spegeln 
i din bortresta systers rum 

tvåtusenfjorton 

då jag ljög dig rakt upp i ansiktet 

och sa att det kändes helt okej 

men jag vet att du också vet 

att det är samma stjärnor var natt 

över 

skogsbränderna.