Vi har nog suttit på varenda café i stan vid det här laget tror jag.

Vi har nog varit i varenda park. 

Vi har lyssnat på varenda band och vi har sett varenda film och vi har sagt varenda ord och vi har känt varenda känsla men ändå känns det som att det finns saker kvar att säga. Jag tittar på filmer där dom säger att känslan av att avsluta något på riktigt aldrig någonsin infinner sig helt och hållet, att vi kommer hänga kvar som rökmoln över mitt huvud tills mina höstar har blivit så många att det stormat bort helt.